Gymnasiearbetet ”Science Kids”

Science Kids är en modell för samarbete mellan gymnasieskolor och förskolor som syftar till att öka intresset för naturvetenskap och teknik. Modellen är enkel och kostnadseffektiv och engagerar små barn, gymnasieelever, förskolepersonal och föräldrar. Projektet Science Kids som gymnasiearbete (GA) är nu inne på sitt fjärde läsår:

 

2014/15 Pilotprojekt: En elevgrupp Teknikprogrammet i Uddevalla Gymnasieskola: Hur tänker barn om teknik?

 

2015/16: Tre elevgrupper Nils Ericsongymnasiet i Trollhättan:
Hur får man barn intresserade av teknik? (TE)
Hur ökar man intresset för naturvetenskap hos förskolans personal? (TE)
Vilket av ämnena kemi, biologi och fysik finner barnen i denna undersökning väckte mest intresse, var roligast och varför? Vilka faktorer är väsentliga för en effektiv och rolig inlärningsprocess? (NA)

 

2016/17: Två elevgrupper Nils Ericsongymnasiet i Trollhättan:
Hur skapar vi miljömedvetna samhällsmedborgare? Om hållbar utveckling. (NA)
Vilka inlärningsmetoder om naturvetenskap fungerar bäst på förskolebarn? (NA)

 

2017/18: Sju elevgrupper Nils Ericsongymnasiet i Trollhättan (pågående):
Vad tycker yngre barn om teknik? Är det en tänkbar gymnasielinje i framtiden? (TE)
Teknikdag för elever åk 2 (TE)
Hemsida om gravitation testas i förskoleklass (TE)
Teknikexperiment med förskolebarn men särskilt intresse för genusperspektivet (TE)
Olika metoder inlärning multiplikation. Hur lär man sig bäst enligt barnen? (NA)
Jämföra teknikintresset hos förskolebarn och elever åk 4 (TE)
Elever åk 1 skapar en kreativ möbel (TE)

 

Genomförande Eleverna planerade, genomförde och utvärderade ett antal (3-5) ”lärtillfällen” där förskolans barn fick uppleva och reflektera över naturvetenskapliga och tekniska fenomen. Planeringen skedde i samarbete med förskolans personal. Aktiviteterna blev mycket uppskattade av alla inblandade som fick:
reflektera och diskutera naturvetenskapliga och tekniska frågor (barnen)
inspiration till fortsatt arbete med lekfullt lärande inom området (personal och föräldrar)
utmaningar som utvecklar intresset för lärprocesser och pedagogik (gymnasieeleverna)

En mera ingående beskrivning av pilotprojektet finns i bilagd artikel (”Gymnasieelever lockar till lustfyllt lärande”, Förskoletidningen, nr 4, 2015) samt ”Här råder lustfyllt lärande” TT/ELA 161215.

 

Under innevarande läsår har gymnasieeleverna i flera fall också besökt skolans lägre stadier. Deras arbeten kommer att redovisas i maj 2018.

 

Samarbete med Innovatum Science Center Trollhättan Science Center Innovatum var redan från start involverat i modellen för gymnasiearbetet. Informationsmöten för eleverna har ägt rum i Innovatums lokaler och en kontaktperson från Innovatumhar alltid funnits tillgänglig för eleverna. Flera grupper har valt att förlägga något experimenttillfälle på Innovatum samt att eleverna fått tips och råd om material och genomförande.
Nu planeras ett informationsmöte för förskolepersonal där information om Science Kids framförs. Syftet med möte är att skapa ett kontaktnät av intresserade förskolor/skolor som eleverna på gymnasiet kan kontakta direkt när de vill starta sina gymnasiearbeten

 

Spridning av projekt Science Kids Med utgångspunkt från förebilderna i Uddevalla och Trollhättan vill föreningen BUNT nu sprida modellen med samverkan mellan gymnasier och förskolor när det gäller naturvetenskap och teknik till alla delar av landet. Om arbetsformen kan etableras brett bör det bidra till;
att fler förskolor stimuleras till systematiska insatser (implementering av läroplanen)
att även föräldrar och andra vuxna i barnens närhet engageras (folkbildning)
att fler studenter blir intresserade av pedagogiskt arbete (lärarrekrytering)
att fler små barn får ett större intresse för naturvetenskap och teknik (framtida yrkesval)

 

Ovanstående redovisade gymnasiearbeten har genomförts av elever på Teknikprogrammet och Naturvetenskaps-programmet vilket är den primära målgruppen också i fortsättningen. Det är viktigt att eleverna har ett visst kunskapsdjup för att de ska kunna skapa ”lektioner” som är meningsfulla för dem själva och för barnen. Nyckelpersonerna i spridningsarbetet är emellertid lärare och rektorer. Eleverna väljer visserligen själva ämnet för sina gymnasiearbeten men om inte rektorer och lärare medverkar i att etablera kontakter med ortens förskolor och andra aktörer blir det inga bestående resultat. Men erfarenheterna från både Uddevalla och Trollhättan visar att både lärare och rektorer snabbt inser både nyttan och nöjet i samarbetet med förskolorna/skolorna.

 

För den enskilda skolan medför varje gymnasiearbete i sig inte några extra kostnader; arbetet är obligatoriskt och handleds av lärarna. Inte heller besöken på förskolorna torde medföra nämnvärda kostnader.