Visionsarbete planeras

Under 2018 planerar BUNT att ta initiativ till arbete för att synliggöra svensk förskolas unika möjligheter att utvecklas inom området naturvetenskap och teknik. Bakgrunden till detta ”visionsarbete” beskrivs på följande sätt:

 

”Utgångspunkten är den välkända sanningen för allt lärande – tidiga insatser ger bäst utdelning på insatta resurser. Svensk förskola har unika möjligheter att dra nytta av detta, nästan alla barn går i förskolan och det finns en reviderad läroplan som ger förskollärarna ansvar för ”att varje barns utveckling och lärande kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följs upp och analyseras för att det ska vara möjligt att utvärdera hur förskolan tillgodoser barnens möjligheter att utvecklas och lära i enlighet med läroplanens mål och intentioner

 

Förskolans kvalitet och måluppfyllelse Svensk förskola har sedan länge betraktas som världsledande i sin kombination av god omsorg och pedagogiskt arbete. Skolinspektionens rapport, ”Förskolans kvalitet och måluppfyllelse ” (delrapport II, feb 2017) pekar emellertid på att förskolans pedagogiska arbete måste utvecklas på flera styrnivåer. Delvis gäller det att huvudmännen måste tillskjuta resurser för att öka bemanningen med kompetent personal och minska gruppstorlekarna. Men i hög grad handlar det också – enligt skolinspektionen – om tolkningen av det pedagogiska uppdraget – många förskolor arbetar systematiskt med språkutveckling och matematik men saknas tydliga strukturer för andra pedagogiska mål.

 

Behov av målstyrda processer För att nå genomslag för ett mera systematiskt arbete med naturvetenskap och teknik i förskolan vill BUNT bidra till att tydliggöra en vision av den ”idealiska förskolan”. Visionen kan byggas upp av kvalitetsfaktorer som redan formulerats i Skolverkets ” allmänna råd och riktlinjer” samt i den s k likvärdighetsagendan från Lärarförbundet, Lärarnas Riksförbund och LO. Varje kvalitetsmål – och vägen dit – kan beskrivas i form av ”målstyrda delprocesser” avseende dels organisationens/förskolans förutsättningar och behov, dels barnens förutsättningar och behov. Organisationens förutsättningar och behov är närmast självklara – det gäller beslut, vanligen på huvudmannanivå, beträffande gruppstorlek, bemanning, ledarskap, lokaler, utemiljö, kompensutveckling, föräldrakontakter, insatser för barn med särskilda behov, implementering av FoU, rutiner för planering och uppföljning m m.

 

Det är inte lika självklart att verksamheten med hänsyn till barnens förutsättningar och behov på liknande sätt kan beskrivas – och utformas – som ett antal målstyrda delprocesser med tydliga och uppföljningsbara strukturer. Dessa strukturer gäller såväl barnens förutsättningar för lärande (psykisk hälsa, socioekonomi, hemförhållanden, kommunikativa förmågor m m) som genomförande av det pedagogiska uppdraget i dess olika delar, som värdegrundsfrågor, matematik, språkutveckling, naturvetenskap, teknik, digitalisering, arbetsliv, samhällskunskap. Detta kan också beskrivas som förskolans ”kompensatoriska uppdrag” inom ramen för en ”kollektiv arena.

 

En nationell och internationell förebild Visionen blir, enkelt uttryckt, summan av samtliga målstyrda delprocesser som kan inspirera förskolevärlden i ett mera systematiskt arbete för att förverkliga styrdokumentens goda ambitioner, inte vad gäller naturvetenskap och teknik. I arbetet med en sådan vision bör det också vara möjligt att tillsammans med andra aktörer identifiera och sprida kännedom om existerande förebilder (modellskolor), i Sverige och internationellt. Framstegen inom både hjärnforskning och utvecklingspsykologi visar allt tydligare vägar mot en förskola där organisation och pedagogik anpassas bättre till barnens individuella förutsättningar. Av särskilt intresse är s k utanförskapsområden där tidiga insatser kan ge fler barn bättre förutsättningar för socialisering, fortsatt skolgång och framtida vuxenliv.”